Det är vanligt med extrema väderhändelser.

Extrema väderhändelser är så vanliga att de faktiskt kan betraktas som en del av klimatet inom de flesta geografiska områden. Inte minst gäller detta, som vi sett, för nederbörd, som i de flesta klimatzoner är högst ojämnt fördelad. Regn kommer ofta i korta intensiva etapper. För att skapa nederbörd krävs dynamiska system som sommarens värmeåskväder är ett exempel på med vertikalrörelser som lyfter, kyler av och kondenserar vattenångan i luften. I vissa fall kan det till och med behövas extrem nederbörd i normalt mycket torra områden som delar av Texas och Kalifornien. Eller rättare sagt: naturen har anpassat sig till ett sådant väder.

Den fråga som jag skall belysa är om extremt väder har blivit vanligare och i vilken utsträckning som ett varmare klimat kan ha bidragit härtill. Hur ser vidare situationen ut på lång sikt?

hav ocean moln himmel cyklon

DAGENS EXTREMVÄDER

Häftiga stormar, skyfall, extrema temperaturer, såväl varma som kalla, är den vädertyp som mest oroar allmänheten och som också är mest kostsamt för samhället.

Försäkringsbolagen har noterat att skadeersättningarna för extremt väder systematiskt ökat under en längre tid, och en allmän uppfattning är att detta beror på att vädret har blivit mer våldsamt. Som jag skall visa så är detta knappast fallet, utan de växande skadorna idag beror helt enkelt på att det finns mer av värde att förstöra. Det är vidare viktigt att framhäva att antalet förolyckade samt antalet personskador har minskat genom väsentligt bättre väderprognoser och mer effektiva varningssystem via massmedia och internet. De största skadorna orsakas av tropiska orkaner, som i USA i flera fall lett till kostnader i storleksordningen 10-50 miljarder dollar för enskilda stormar.

Orkanen Katrina 2005

Exempel är orkanen Katrina 2005 som ledde till att centrala New Orleans översvämmades, orkanen Sandy 2012 som skapade omfattande förödelse i New York och orkanen Harvey som 2017 formligen dränkte delar av östra Texas och inte minst Houston i våldsamma regn. Det är sannerligen ingen brist på förödande väderhändelser, och det går knappast en dag utan att sådana rapporteras i media. I Sverige är de största problemen kraftiga höst- eller vinterstormar. Stormen Gudrun i januari 2005 gav upphov till kostsamma skogsskador och tillhörande problem för infrastrukturen i främst västra och centrala Götaland. Skogsskadorna förvärrades av att marken ännu inte hade fryst till ordentligt. Extrema stormar har dokumenterats i Sverige sedan 1800- talets början, men det finns inga handfasta tecken på att de har ökat i antal.

Mätmetoderna har förbättrats

Däremot har mätmetoderna gradvis förbättrats, vilket innebär en viss positiv bias, det vill säga de förbättrade mätmetoderna har inneburit att vi idag observerar fler oväder. Intressant är också de systematiska undersökningar som gjorts för södra Nordsjön. De täcker hela 1900-talet och visar ingen tydlig tendens till ökning.

hav vatten ocean regn vatten dimma

VARFOR ÄR VÄDRET EXTREMT?

Det första som kan konstateras är att vädret i många trakter på jorden i flera avseenden kan avvika avsevärt från vad som uppfattas som normalt. Det hänger ytterst samman med att atmosfärströmningen är hydrodynamiskt instabil. Detta skapar virvlar som snabbt förstärks ända tills de kollapsar på grund av att energitillförseln till virvlarna upphör eller friktionskrafterna blir för starka. Förloppet kan jämföras med en strid ström i en bäck eller å. Plötsligt kan en extra intensiv virvel skapas, varefter den bryts ned och snabbt löses upp. Det är en allmän egenskap i en instabil strömmande vätska. Och det är precis vad atmosfären är.

De flesta känner till virvelstormar som vandrande cykloner på våra breddgrader. De får främst sin energi från temperaturskillnaden mellan varma och kalla luftmassor. Av denna anledning är stormarna på våra breddgrader som allra värst under senhöst och vinter då skillnaden i temperatur mellan tropiska och arktiska luftmassor är som störst. Är temperaturskillnaden tillräckligt instabil, och detta leder till utveckling av stormcykloner. Ju större temperaturskillnader, desto mer finns det som kan omvandlas till rörelseenergi, det vill säga vind.  Det är den stora tillgången på exergi under vinterhalvåret som skapar de kraftiga stormarna, och där spelar inte minst avkylningen av luften över Arktis och Antarktis en viktig roll.

Temperaturskillnaderna är anledningen till stormar

Ett proportionellt varmare klimat i polarområdena bör därför leda till försvagade vinterstormar och inte till motsatsen, såvida Inte den tropiska uppvärmningen blir ännu större. Inget tyder dock på att det senare är fallet. Det finns därför ingen vetenskaplig grund för uppfattningen att vinterstormar blir mer förödande  i ett varmare klimat, snarare kan de förväntas bli mindre förödande.

Studerar vi de allvarliga våldsamma vindar så har dessa huvudsakligen inträffat vintertid. Samma sak gäller allmänt för hela området norr om 30°N.

På södra halvklotet är temperaturskillnaderna stora hela året om på grund av Antarktis, och där råder, kan man säga, meteorologiska vinterförhållanden praktiskt taget hela året. Många har fått för sig att det är den högre temperaturen som är orsaken till stormarna, men så är emellertid inte fallet utan orsaken är främst stora temperaturskillnader.

hav ocean is glasiär scen blå

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.