HUR PÅVERKAR VÄXTHUSEFFEKTEN
VATTNETS KRETSLOPP?

Hur påverkar en temperaturhöjning nederbörden

Det är naturligt att man främst uppehåller sig vid temperaturen när man diskuterar klimatet. Det är enkelt och begripligt för de flesta. Minst lika stor uppmärksamhet borde dock ägnas nederbörden. Ja, nederbördsförändringar är till och med en viktigare fråga, alltför lite nederbörd kan skapa allvarliga problem för livsmedelsförsörjningen.
Alltför mycket nederbörd kan å andra sidan skapa problem med översvämningar. Hur påverkar en temperaturhöjning nederbörden?
Den första tanke många har är kanske att det kommer att regna mer, eftersom varm luft innehåller mer vattenånga. Vi har alla erfarenhet av skyfallsliknande regn som på högre breddgrader normalt bara inträffar sommartid.

strand hav kust vatten ocean horisont

Det globala medelvärdet för avdunstning.

Processen med nederbörden är emellertid betydligt mer komplex. Strålningsbalansen vid jordytan bestämmer den globala nederbörden eftersom det inte kan regna mer än det avdunstar, och det är strålningsförhållandena vid jordytan som kontrollerar avdunstningen. Avdunstningen uppgår i globalt genomsnitt till drygt 1o00 mm/år, eller ungefär 3 mm/dygn med relativt små variationer, eftersom det alltid finns vatten tillgängligt i världshaven för avdunstning. Det globala medelvärdet för nederbörden är exakt detsamma, men här är variationerna i tid och rum enormt stora. Det finns platser på jorden, som norra Chile, där det inte har regnat på flera decennier, och det finns ställen där man uppmätt 4936 mm under fyra dygn, som ön Réunion i Indiska oceanen i samband med en tropisk orkan. Ingenting kan därför vara mer ojämnt fördelat än nederbörden. Det innebär,, en energiförlust för jordytan på 85 W/m2 och ett motsvarande tillskott till atmosfären. Den hydrologiska processen med avdunstning och kondensation flyttar enorma mängder värme från jordyta till atmosfär och mellan olika områden på jorden.

Den globala nederbörden.

När det blir varmare betyder det inte nödvändigtvis att avdunstningen ökar den kan till och med minska om antalet reflekterande aerosoler i luften samtidigt ökar. Avdunstningen påverkas också kraftigt av vindstyrkan. Dagens modellberäkningar visar att den globala nederbörden ökar med cirka 1,5 procent för en uppvärmning på I grad (1,5 procent/°C). Vattenångan i atmosfären däremot följer istället Clausius-Clapey- rons lag och ökar med cirka 6 procent/°C. Detsamma gäller för transporten av vattenånga såväl vertikalt som horisontellt.

Detta får en rad oväntade konsekvenser. En av dessa är att den vertikala energicirkulationen i tropikerna går långsammare när det blir varmare och leder till mer fuktighet i luften. Man kan säga att atmosfären inte behöver arbeta lika intensivt eftersom energitransporten i form av vattenångan konvergerar, kondenseras den och nederbörd bildas.
Motsatsen händer i områden där vattenångan divergerar. Luften torkas ut, molnen löses upp och skingras och ingen nederbörd kan uppstå. Detta är en mycket kraftig effekt, och så länge jordens temperatur ökar kan man förvänta sig att nederbörden kommer att bli mer extrem. Enkelt uttryckt kommer det att regna mer i nederbördsrika områden och mindre i nederbördsfattiga områden.

landskap berg äventyr dalgång regn solnedgång

Effekten i polartrakter och runt ekvatorn.

Samtidigt ökar också transporten av vattenånga i atmosfären med 6 procent/°C, vilket påverkar jordens energibalans genom att mer energi transporteras i form av vattenånga. Resultatet blir mer nederbörd i polartrakterna och i ekvatorialområdet samt i områden där nederbörden bestäms av den asiatiska monsunen eller andra monsunsystem. Man behöver inte ens räkna fram resultatet med en komplex klimatmodell, utan det följer faktiskt en direkt tillämpning av Clausius Clapeyrons lag.

Det är därför högst troligt att nederbörden blir mer extrem i utsatta områden, men det är ännu inte möjligt att strikt påvisa detta från observationer inom alla områden. Ett annat intressant möjligt utfall är att den ökande nederbörden i polarområdena, som faktiskt kan påvisas, samtidigt kan öka ackumulationen av snö på landisarna och på så vis bidra till en alternativ tillväxt eller långsammare avsmältning åtminstone på Grönland och Antarktis åtminstone temporärt och så länge huvuddelen av nederbörden kommer i form av snö.

Förväntade förändringar i nederbördsmönstret är kanske därför en av de mer genuint oroande konsekvenserna för ett varmare klimat. Inte heller behöver det bero på växthusgaserna utan är helt enkelt en följd av den högre temperaturen. En varmare sol skulle ha samma effekt.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.